Halmhuset vid Korpaberget: Kalkputsning av västgaveln

Nu i helgen gick den sista planerade Nääs-kursen av stapeln på husbygget, Putsa och mura med kalkbruk. Till skillnad från murningen, som kursdeltagarna fick öva på i form av en testvägg, skedde kalkputsningen i skarpt läge - på vår västgavel.

Kursen inleddes med teori på Nääs Slöjd & Byggnadsvård på fredagen. Medan solen stekte på kursdeltagarna, hade jag och Daniel bett murare Stig Ljungberg, som skulle hålla i den praktiska delen av kursen, samt Ulf Henningsson (som ju hjälpt oss med all lerputs och skulle vara med under helgen) att göra några färgprover. Vi skulle nämligen putsa med infärgat bruk, för att slippa få vita fläckar på husfasaden den dag putsen börjar vittra lite. Det var i allra senaste laget - pigmentet behövde köpas på Claessons Trätjära i Göteborg på fredag kväll för att finnas på plats till lördagen, och vi hade inte ens bestämt färg på huset ännu! En halvtimme innan Claessons stängde tog vi dock ett beslut - järnoxidbrunt! - och Ulf körde i ilfart till Göteborg för att inhandla pigmentet. (Tusen tack igen!).

Under lördag och söndag fick sedan de tio kursdeltagarna (och vi själva) lära sig att få på bruket på väggen utan att det trillade ned igen och att skura och borsta det för att sammanfoga det och ge väggen rätt struktur. Det var ett hårt och svårt, men roligt, arbete! Till skillnad från leran, som är mer förlåtande och ju går att blöta upp igen, är kalkputsen mer definitiv - när den börjat härda går det inte att backa processen. Lördagen visade sig vara dagen då sommaren kom tillbaka, med temperaturer på runt 26 grader i skuggan, vilket inte alls är idealt för att kalkputsa i. Det blev alltså något stressigt att få ihop alla skarvar och skura ihop bruket innan det torkade för mycket. Kalkputsarna lärde sig dock snabbt och Stig, som jobbat med murning och putsning i 50 år (!), såg till att allt blev fixat i tid.

Resultatet blev jättesnyggt, och vi har nu en i princip färdig västgavel! Tyvärr har det varma vädret inneburit att bruket härdat lite väl snabbt, vilket gett en hel del tunna sprickor i putsen. Enligt Stig är det dock mest ett estetiskt problem, vilket är skönt att höra.

Tack till alla som var med i helgen, och hoppas att ni fick ut lika mycket av kursen som vi!

PS. Liten konstruktionsmässig bakgrund: de två mest väderutsatta sidorna av huset (väst och syd) har vi tänkt kalkputsa, medan öst- och norrfasaden endast kommer ha lerkalk som yttersta skikt. Av den anledningen kommer alla ytor att målas med kalkfärg i slutändan, eftersom kalken och lerkalken är alltför olika färgmässigt för att vi ska kunna färga in båda och få samma resultat. Sprickorna kommer då troligen bli mindre synliga.

Bebyggelseantikvarie Björn Ohlén går igenom kalkteori.

Fibrer blandades i bruket för att göra övergången mellan lera och
kalk ännu smidigare. Det mesta bestod av hampa och lin - men även
en hårtofs som donerats av Ulfs praktikant Martin kom med.
Nu är Martin en del av huset :)